Christmas reading brings many wise thoughts our way, one of utter clarity is from Gun-Britt Sundstrom's Maken, a relationship novel. Grandma wanted to read something in Swedish and borrowed it, but had to stop after sufficient pages covering the tiring perils of youth's complicated romance. Since we haven't hit eighty-one yet, we find it amusing.

"Mogna, bli vuxen"? Men jag går ju i barndom! Jag finner mig kastad tillbaka till samma förnedringens tillstånd som i den grönaste plågsammaste ungdomen då man gick omkring och sökte Sin Man, såg en äktenskapskandidat i allt levande av mankön och levde i ständigt uppflammande förhoppningar, i ett eldhav av små och stora flammor, ständigt slocknande i besvikelse. På den tiden var man själv ännu osynlig för dem, besvikelsen var att den man såg aldrig såg tillbaka. Nu gör han det för det mesta, och illusionen att han vore något brister desto fortare. Det finns ingen som vill ha mig, det var pubertetens stora förtvivlan. Det finns ingen jag vill ha, det är alltså mogenhetens. I den mån det är en förändring är det knappast en förbättring.